Press "Enter" to skip to content

Militärkupp i Guinea-Bissau

JOHANNESBURG. Krigsmakten i Guinea-Bissau tog på söndagen över
makten i en oblodig statskupp. Arméns överbefälhavare utropade sig
till övergångspresident i det lilla västafrikanska landet, ett av
världens fattigaste.

“Jag kommer att ta över presidentskapet tills val har hållits; sa”
överbefälhavaren Verissimo Correia Seabra i ett uttalande till
portugisisk tv.

General Correia Seabra sa att han inte hyste personligt agg mot
president Kumba Yalla, som hölls kvar i arméhögkvarteret tillsammans
med premiärminister Mario Pires.

Soldater sågs på söndagen enligt Reuters patrullera de centrala
delarna av huvudstaden Bissau. Något motstånd mot militärkuppen
syntes inte till.

Orsaken till kuppen uppges av kuppmakarna själva vara ett starkt
missnöje med president Kumba Yallas och regeringens inkompentens och
oförmåga att genomföra de val som länge utlovats. Uteblivna löner
till soldaterna var också en starkt bidragande orsak.

Kuppen fördömdes omgående av Guinea-Bissaus gamla kolonialland
Portugal och av den västafrikanska samarbetsorganisaitonen ECOWAS.

Den främsta utlösande faktorn den här gången – landet har haft
otaliga kupper – var dock att det val som var planerat den 12
oktober, och som redan senarelagts fyra gånger, på fredagen åter såg
ut att frysa inne. Den nationella valkommissionen uppgav att den
inte haft tillräcklig tid att registrera de 600 000 väljarna och
vill ha en månad till på sig.

Sedan en blodig kupp 1998, där också general Correia Seabra
figurerade, ledde till inbördeskrig har den politiska och sociala
oron ökat. Ytterligare kuppförsök och strejker har avlöst varandra
samtidigt som regeringen försökt undertrycka landets opposition där
inte mindre än 17 partier väntar på att ställa upp till val.

Guinea-Bissau, som var en portugisisk koloni fram till 1974, då det
blev självständigt efter en blodig befrielsekamp ledd av PAIGC under
Amilicar Cabral, har allt eftersom förlorat det stöd det hade från
tidigare sympatisörer utomlands.

Landets status som favoriserat biståndsland, där inte minst svenskt
bistånd pumpades in i stora landsbygdsutvecklingsprogram, har därmed
också gått förlorat.

Det är inte svårt att begripa varför biståndsgivarna tröttnat.
Någon ekonomisk utveckling värd namnet har inte skett. Sverige har
sedan avvecklat biståndet i sin traditionella form och i
stället flyttat över sitt regionala intresse till Senegal.

Biståndet som återstår, cirka 21 miljoner kronor, har inriktats på
så kallad demokratiutveckling samt till att främja näringslivet.

FAKTA

o Guinea-Bissau, med 1,3 miljoner invånare, är det femte fattigaste
landet i världen med en bruttonationalprodukt per capita på 170
dollar per år.

o Landets invånare är till 40 procent muslimer. Därefter följer
animister, medan kristna är i klar minoritet.

o Guinea-Bissau, stort som Taiwan, har fortfarande en stor armé, 25
000 soldater. Ett demobiliseringsprogram, som inleddes 2000, var
avsett att dra ner styrkan till 5 000.

o Ekonomin domineras till 90 procent av jordbruk, där huvudexporten
är cashewnötter.

(Tidigare version publicerad i Dagens Nyheter.)

Comments are closed.