ÅTERBLICK: Zimbabwe på ruinens brant

Den här kommentaren skrev jag i DI 21 juni 2000. Det märkliga är väl att det bara var början. Nu 19 år senare, och Mugabe begraven i sin hemby, fortsätter Zimbabwe att lida av följderna av befrielseledarens styre. Oppositionen väntar fortfarande på en seger, närmast illusorisk så länge regeringspartiet Zanu-PF manipulerar valresultatet.

KOMMENTAR: Zimbabwes president Robert Mugabe har självsvåldigt lyckats med konststycket att skicka sitt land ett halvsekel bakåt i tiden. Tyvärr så påverkar hans galenskaper också resten av regionen då korta och långa investerare får intrycket att Afrika är på deken. Det är det tragiska resultatet av de senaste månadernas regeringssponsrade oroligheter i Zimbabwe, oavsett vem som vinner de allmänna valen i landet nu på lördag och söndag.

En seger för oppositionen MDC vore inget mindre än ett mirakel. Konstitutionen är riggad av Mugabe så MDC måste vinna nära 70 procent av rösterna för att få majoritet. Det är knappast möjligt, särskilt inte efter de senaste månadernas skrämselkampanj och en förväntad manipulation av valsedlar.
Så räkna med att Zimbabwe kommer att se precis likadant ut efter valet som före – i bästa fall med skillnaden att landet för första gången får en stark opposition i parlamentet.

Räkna också med att president Mugabes vassa tunga, där vita, den före detta kolonial-makten Storbritanninen och svarta dissidenter attackerats, kommer att bytas mot en silkeslen tunga.

Han har knappast något val för landets kassakista är tom. De senaste två årens krigsäventyr i Kongo har drivit ekonomin i botten. Inflationen är uppe i nära 60 procent. Budgetunderskottet är uppe i 20 procent. Köp av olja och el måste göras mot kontant betalning.

Men hur lent Mugabe än kommer att tala nästa vecka så är skadan skedd. Det kommer att ta åratal att bygga upp ett nytt förtroende hos utländska investerare. Det spelar ingen roll om han nästa vecka säger att privat egendom, som jordbruk ägda av vita, ska respekteras. Investerare har redan registrerat att Zimbabwe inte kan erbjuda det lugn och den förutsägbarhet som de vill ha.

Denne 76-årige gamling har också lyckats skrämma bort investerare från resten av regionen – för att inte tala om att vita i Zimbabwe och Sydafrika nu åter går i emigrationstankar.

Makthavarna i Afrika håller tyvärr också varandra om ryggen. Den tysta diplomati Sydafrikas president Thabo Mbeki bedrivit har inte lett någonvart.